Om Performance, vår historia
FÖRLUST TROTS FLEST SKOTT PÅ MÅL - varför blir det så?
Performance International Rennul AB har svaret Hockey är lätt att förstå. Flest mål vinner helt enkelt. Laget med flest träningstimmar borde ligga bra till, men det är inte självklart så. En skadad toppspelare eller felaktiga domslut är sånt som lyfts fram när en jobbig förlust ska förklaras. Men är det verkligen gångbara förklaringar? Företaget Performance har efter flera års statistik- och analysarbete hittat nyckeln till framgång i ishockey. Det handlar inte bara om att skjuta på mål utan hur skottet avlossas. Omvänt lyckas det försvarsspel bäst där backarna tvingar motståndarna att skjuta skott som målvakten lätt kan rädda. Här följer en introduktion till Performance definition av vad som är bra och dåligt hockeyspel. Vårt arbete är så omfattande att slutsatserna är vetenskapligt bevisade. |
"Det är invävt i vår utbildningsmodell för spelare och ledare" - Tre Kronors landslagschef Tommy Boustedt i Expressens VM-magasin inför VM i Stockholm/Helsingfors 2013 om användningen av gröna och röda avslut i Tre Kronor och svensk ishockey. |
Bakgrund
Under 1980-talet var Stefan Lunner en av Sveriges främsta målvakter. Trots att han redan som 25-åring fick avsluta karriären efter en knäskada hann han ändå spela elitmatcher under tio års tid. Som målvakt kände Stefan väldigt höga förväntningar på sig att helst inte släppa in några mål alls. Pressen kom från tränare, lagkamrater, åskådare men framförallt från honom själv.
Många av hans räddningar uppfattade omgivningen som fantastiska samtidigt som Stefan själv tyckte att skotten var ganska simpla att rädda. Omvänt uppfattade omgivningen att han borde ha räddat många av de skott som såg lätta ut, men som Stefan upplevde som omöjliga.
Efter den aktiva karriären blev Stefan tränare. För att kunna definiera sin hockeyfilosofi bättre undersökte Stefan tillsammans med sin bror, professor Thomas Lunner, om det fanns något samband mellan de skott som upplevdes svåra respektive lätta att rädda. Efter flera års arbete kunde de konstatera - ja, det finns ett samband. Teorin om gröna och röda avslut var därmed född.
Många av hans räddningar uppfattade omgivningen som fantastiska samtidigt som Stefan själv tyckte att skotten var ganska simpla att rädda. Omvänt uppfattade omgivningen att han borde ha räddat många av de skott som såg lätta ut, men som Stefan upplevde som omöjliga.
Efter den aktiva karriären blev Stefan tränare. För att kunna definiera sin hockeyfilosofi bättre undersökte Stefan tillsammans med sin bror, professor Thomas Lunner, om det fanns något samband mellan de skott som upplevdes svåra respektive lätta att rädda. Efter flera års arbete kunde de konstatera - ja, det finns ett samband. Teorin om gröna och röda avslut var därmed född.