FAQ - Frequently asked questions
Performance får ofta många frågor om vilka faktorer som avgör om ett avslut är grönt eller rött. Nedan följer några av de vanligaste frågorna vi får. Har du andra frågor är det bara att höra av sig och ställa dessa, se "kontakt" för kontaktinformation.
Är frilägen gröna eller röda avslut?
Det beror på om frilägets avslut har föregåtts av en sidledsförflyttning. Tvingas målvakten röra sig i sidled innan skottet avlossas är avslutet rött. Behöver målvakten inte röra sig i sidled innan skottet avlossas är avslutet grönt.
Spelar skottets hastighet ingen roll för sannolikheten att det ska gå i mål?
Nej, skottets hastighet har inte alls samma betydelse som om skottet är grönt eller rött. Börjar man tänka på det är det ofta som ”slumpmål” och ”fladderpuckar” går i mål, det beror ofta på att målvakten har varit skymd och skottet därför är rött.
Spelar skottets placering på planen någon roll? Ett skott en meter från målvakten borde väl vara farligare än ett skott från blålinjen?
Nej, skottets placering spelar ingen roll. Till exempel är en styrning lika farlig om pucken styrs fem meter framför målvakten som en meter framför målvakten. Samma sak gäller om målvakten är skymd – skottet blir lika farligt om det kommer från blålinjen som bara någon meter framför målvakten.
Bör man inte skjuta i alla lägen för att få en retur som är ett rött avslut?
Nej, att skjuta för att få en retur är inget bra alternativ. Mindre än fem procent av de gröna avsluten leder till en retur eftersom målvakten hade bra förutsättningar för att göra en kontrollerad räddning. Returer skapas alltså främst i situationer som har föregåtts av ett rött avslut vilket man bör prioritera att skapa före att få returchanser.
Bör man undvika att skjuta i ”öppna lägen”?
Ja, att skjuta i ”öppna lägen” tenderar enbart att höja andelen gröna avslut – vilket är negativt för målproduktionen.
När bör man skjuta i anfallsspelet?
I anfallsspelet bör man skjuta när det känns lite ”obekvämt” och man som skytt inte ser målet hundraprocentigt. Om skytten inte ser målet, är pucken oftast heller inte i målvaktens synfält. ”Skyttarna skulle bara veta hur mycket oftare pucken försvann ur mitt synfält än vad de trodde att den gjorde det.” – Stefan Lunner om erfarenheter från sin aktiva målvaktskarriär.
Hur bör försvarsspelarna agera?
Att hjälpa målvakten är det viktigaste. Det innebär att minimera tillfällena då målvakten är skymd och då målvakten tvingas till en sidledsförflyttning. Istället kan försvarsspelarna hjälpa målvakten genom att till exempel ”lura” motståndarna till att skjuta när målvakten har fri sikt – då blir ju skottet grönt. Dessutom är skottäckande försvarsspelare inte alltid till hjälp för målvakten. Dels riskerar målvakten att skymmas och dels riskerar pucken att styras.
Är frilägen gröna eller röda avslut?
Det beror på om frilägets avslut har föregåtts av en sidledsförflyttning. Tvingas målvakten röra sig i sidled innan skottet avlossas är avslutet rött. Behöver målvakten inte röra sig i sidled innan skottet avlossas är avslutet grönt.
Spelar skottets hastighet ingen roll för sannolikheten att det ska gå i mål?
Nej, skottets hastighet har inte alls samma betydelse som om skottet är grönt eller rött. Börjar man tänka på det är det ofta som ”slumpmål” och ”fladderpuckar” går i mål, det beror ofta på att målvakten har varit skymd och skottet därför är rött.
Spelar skottets placering på planen någon roll? Ett skott en meter från målvakten borde väl vara farligare än ett skott från blålinjen?
Nej, skottets placering spelar ingen roll. Till exempel är en styrning lika farlig om pucken styrs fem meter framför målvakten som en meter framför målvakten. Samma sak gäller om målvakten är skymd – skottet blir lika farligt om det kommer från blålinjen som bara någon meter framför målvakten.
Bör man inte skjuta i alla lägen för att få en retur som är ett rött avslut?
Nej, att skjuta för att få en retur är inget bra alternativ. Mindre än fem procent av de gröna avsluten leder till en retur eftersom målvakten hade bra förutsättningar för att göra en kontrollerad räddning. Returer skapas alltså främst i situationer som har föregåtts av ett rött avslut vilket man bör prioritera att skapa före att få returchanser.
Bör man undvika att skjuta i ”öppna lägen”?
Ja, att skjuta i ”öppna lägen” tenderar enbart att höja andelen gröna avslut – vilket är negativt för målproduktionen.
När bör man skjuta i anfallsspelet?
I anfallsspelet bör man skjuta när det känns lite ”obekvämt” och man som skytt inte ser målet hundraprocentigt. Om skytten inte ser målet, är pucken oftast heller inte i målvaktens synfält. ”Skyttarna skulle bara veta hur mycket oftare pucken försvann ur mitt synfält än vad de trodde att den gjorde det.” – Stefan Lunner om erfarenheter från sin aktiva målvaktskarriär.
Hur bör försvarsspelarna agera?
Att hjälpa målvakten är det viktigaste. Det innebär att minimera tillfällena då målvakten är skymd och då målvakten tvingas till en sidledsförflyttning. Istället kan försvarsspelarna hjälpa målvakten genom att till exempel ”lura” motståndarna till att skjuta när målvakten har fri sikt – då blir ju skottet grönt. Dessutom är skottäckande försvarsspelare inte alltid till hjälp för målvakten. Dels riskerar målvakten att skymmas och dels riskerar pucken att styras.