Definitionen av gröna och röda avslut
Performance definition bygger på Stefan Lunners erfarenheter från sin spelarkarriär kombinerat med forskning. Forskningen handlar om ögats och synintryckets betydelse för idrottarens agerande, i detta fall en hockeymålvakt. Det är forskaren Joan N. Vickers på Calgarys universitet som har utvecklat teorin The Quiet Eye. Med teorin som utgångspunkt har Performance definierat vilka avslut som är lätta (gröna) och svåra (röda) för en målvakt att rädda.
Under Stefan Lunners mer än tjugoåriga tränarkarriär i NHL, KHL, SHL (Elitserien) och med landslagen för Sverige och Danmark har han fört statistik på över 1000 matcher. Statistiken har analyserats vetenskapligt av Stefans bror, Thomas Lunner, som är forskare till yrket och professor vid Linköpings universitet. De senaste åren har även Thomas son, Johannes Lunner, fört statistik enligt samma modell. Bland annat har Performance och Johannes samarbetat med Rögle BK under säsongen 2010/2011 när Björn Hellkvist var tränare. Under ishockey-VM i Stockholm 2013 förde Performance och Johannes också statistik för Expressens räkning.
Här finns en länk till en av artiklarna som publicerades i Expressen: http://www.expressen.se/sport/hockey/tre-kronor/har-ar-statistiken-som-avslojar-tre-kronor/
Under Stefan Lunners mer än tjugoåriga tränarkarriär i NHL, KHL, SHL (Elitserien) och med landslagen för Sverige och Danmark har han fört statistik på över 1000 matcher. Statistiken har analyserats vetenskapligt av Stefans bror, Thomas Lunner, som är forskare till yrket och professor vid Linköpings universitet. De senaste åren har även Thomas son, Johannes Lunner, fört statistik enligt samma modell. Bland annat har Performance och Johannes samarbetat med Rögle BK under säsongen 2010/2011 när Björn Hellkvist var tränare. Under ishockey-VM i Stockholm 2013 förde Performance och Johannes också statistik för Expressens räkning.
Här finns en länk till en av artiklarna som publicerades i Expressen: http://www.expressen.se/sport/hockey/tre-kronor/har-ar-statistiken-som-avslojar-tre-kronor/
Vilka skott är gröna eller röda?
I Performance analyser ingår bara skott som träffar mål. Det är inte alltid självklart att föra statistik så i hockeysammanhang. Anledningen till detta är dock rätt simpel. Träffar skottet inte mål är det en fysisk omöjlighet för skottet att gå i mål. Performance bedömningar av skott är enbart objektiva och bedöms alltså inte subjektivt efter exempelvis hur "heta" situationerna kring mål är. Samtliga skott som träffar mål inkluderas i Performance statistik kan klassificeras i någon av Performance olika skottkategorier, det finns alltså inga "övriga skott". Det finns några avgörande faktorer i bedömningen om ett skott är grönt eller rött:
Kriterier för ett grönt avslut:
Kriterier för röda avslut:
Lista över de olika skottyperna. Gröna avslut går under beteckningen A och sedan följer de olika typerna av röda avslut.
- Sista halvsekunden innan skottet avlossas - vad sker då?
- Siktlinje mellan målvaktens öga och pucken - finns den?
- Förflyttning med kropp och huvud - tvingas målvakten till det?
Kriterier för ett grönt avslut:
- Fri sikt till pucken under minst 0,5 sekunder innan skottet avlossas.
- Kropp och huvud behöver inte vrida och/eller förflytta sig i sidled under minst 0,5 sekunder innan skottet avlossas.
Kriterier för röda avslut:
- Alla avslut som på något sätt bryter mot kriterierna för ett grönt avslut är ett rött avslut.
- Alltså bryts antingen siktlinjen till pucken eller så måste målvakten vrida och/eller förflytta sig i sidled under minst 0,5 sekunder innan skottet avlossas. En kombination av dessa faktorer är också givetvis ett rött avslut.
Lista över de olika skottyperna. Gröna avslut går under beteckningen A och sedan följer de olika typerna av röda avslut.
- A - gröna avslut (2,6 % skotteffektivitet)
- B - kort puckkontakt (15,5 % skotteffektivitet)
- C - returer (21,2 % skotteffektivitet)
- D - styrningar (21,2 % skotteffektivitet)
- E - skymda avslut (16,4 % skotteffektivitet)
- F - pucktransport över centrallinjen (27,9 % skotteffektivitet)
- G - passning över centrallinjen följt av ett skott (29,3 % skotteffektivitet)